En ”kolportör” var en slags resande predikant som reste runt och sålde böcker, ofta med religiösa övertoner, och predikade. Det stämmer väl in på den lilla grupp av skribenter som idag försöker rapportera om Kina i svenska media.
Svensk nyhetsförmedling om Kina av idag, falsk och missledande
Många av skribenterna av artiklar om Kina i Sverige, det är i verkligheten bara ett fåtal personer, kan bäst beskrivas som internationella hemlösa kringdrivande opportunister, eller landstrykare och lösdrivare, vilka förr kallades för ”brännvinsadvokater” i Sverige. Dom totar ihop vad som helt, lagom sensationellt, bara redaktionen hemma är villig att betala för det. Svenska traditionella medias ”kvalitetsjournalistik ” som man sedan kallar det. ”Sanning” eller ”relevans” saknas och faktakontroll eller verifiering finns inte. Rykten räcker, eller fabriserade historier bara det finns sensation.
Alla har blivit utsparkade, eller är inte välkomna, i Kina, dom kan bäst liknas vid en slags nyhetsluffare och landstrykare eller resande lycksökare.
Det har förekommit att svenska media har skickat ut journalister med seriösa avsikter, men eftersom dom saktat all Kina erfarenhet och kompetens och på plats försökt snabblära sig Kina har det inte fungerat. En utsänd utländsk journalist blir alltid mycket isolerad i Kina. Kina har haft, och har, de sämsta möjliga erfarenheter av sådana tillfälliga posteringar.
När journalister, falska eller inte, blir utsparkade från Kina serverar dom upp ett hopkok och soppa i svenska media späckat med ordvändningar som ”diktatur”, ”pressfrihet”, förföljelse”, ”fängslade” i all oändlighet. Vad dom inte talar om är att dom grovt brutit mot landets lagar, förföljt, ofredat, trakasserat, och generellt uppträtt otrevligt och provokativt, för att inte nämna att dom spridit falska rykten och falska nyheter. Kina är mycket annorlunda än den falska bild man serverar svensk publik.
Alla måste underordna sig lagen i alla länder, även journalister. De som kallar sig ”journalister”, falskeligen eller inte, står inte över lagen, rättssamhället och rättsväsendet. De hjälper inte att segla under falsk flagg och hänvisa till ”pressfrihet” eller ”yttrandefrihet”. Det gäller även Sverige.
Allt som media nu öppnar upp i Kina och liberaliseras ger det Kinas snabbt växande Folkmedia tillfälle att granska dessa som kalla sig ”journalister” på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Vi kommer att fortsätta att granska de personer som utger sig för att vara journalister och skriver om Kina, vi kommer inte att böja oss för de hot om trakasserier som nu har riktats mot oss.
Sverige har som bekant stora problem med falska nyheter, provokationer, falska rykten, hat, hot, trakasserier och förföljelser på webben. Förstörda familjer, ungdomar begår självmord, och pensionärer trakasseras i sina hem av ”journalister”.
Kina har också upplevt det, och mellan 1912, då Kina´s första allmänna val tog plats i november, och Mao Zedong´s frånfälle 1976 kostade just detta kanske 100 miljoner människor livet. Olika grupper och individer hetsades mot varandra, precis son i dagens Sverige. Sverige är just nu mitt uppe i en liknande era. Sverige plågas av starka motsättningar med hot, hat med övertoner av våld, till och med barn ”avrättas” på öppen gata i fullt dagsljus. Man kan med rätta säga att samhället är allt annat än fredligt och harmoniskt.
Kina har lyckats mycket bra med att skapa ett fredligt och harmoniskt samhälle. Det hade ett pris, dels de många människor som förlorade livet innan man hittade rätt system och satte stopp för hetsen, dels att både yttrandefrihet och pressfrihet inskränktes för de som skapade motsättningarna, predikade hatet, och provocerade till konflikter. Kina har alltså inskränkt vissa rättigheter för grupper på ytterligheterna som våldsagitatorer och provokatörer som en gång skapade det kaos i Kina som Sverige upplever idag. Det gäller även utlänningar. Det är alltså inte allmänhets pressfrihet och yttrandefrihet som inskränkts, det är extremisternas. Idag går Kinas polis obeväpnade, har lite att göra, och unga kvinnor går ensamma hem säkra genom oupplysta parker på småtimmarna. Inte så i Sverige.
I Sverige är idag traditionella media nästan helt styrda av mediahusens ägare och upptagna med de mer extrema provokatörerna, medan allmänheten sällan kommer till tals. Kommentarerna har stängts av, debatterna för – modereras inom snäva ramar vilka mediahusen och journalisterna själva sätter, och hela systemet, inklusive klagomål och statlig finansiering, kontrolleras av traditionella medias journalister. En maktgrupp som inte tillåts att utvecklas i Kina.
Vi granskade Jojje Olsson.
Vi granskade nyligen Jojje Olsson. Resultatet blev att han skickade våran redaktion ett hotelsebrev, där han hotade med att trakassera oss i svenska media, vilket han också försökte med Expressen som plattform. Hotelsen har nu rapporterats till polisen i Sverige, Hong Kong, och Taiwan, och immigrationsmyndigheterna där har även kontaktats.
Vi anser, våran åsikt, är att Jojje Olsson är ett praktexempel på varför de som kallar sig journalister ibland blir portade eller utvisade från Kina. Fakta som sedan förtigs i svenska media. Ingen står över lagen i något land, inte heller i varken Kina eller Sverige. I Sverige tillåts inte hets mot folkgrupper, men Kina har hunnit längre, man har kriminalisera falska nyheter, falsk ryktesspridning, förföljelser och provokationer. All hets mot grupp eller individer får inte förekomma.
Låt oss sakligt bemöta Jojje Olssons hatiska brev och artikel.
Folk har faktiskt dömts till dödsstraff i Kina för provokationer och falska nyheter som lett till upplopp där folk har kommit till skada och där folk har begått självmord. Sverige har problem med trakasserier, hot, hat, förföljelser, falska nyheter, till och med självmord, men Kina har hunnit mycket längre och kriminaliserat dom sedan länge. Kina tar mycket allvarligt på detta. Språk är inget man kan dölja sig bakom längre, det blir granskat inom Kinas alltmer liberaliserade media landskap, Folkmedia, ett landskap som stänger ute provokatörer och förmedlare av falska nyheter.
Vad är i görningen. Jo – att att även utlänningar också måste följa lagen, och dom kommer att bli granskade. Det går inte längre att gömma sig bakom en falsk flagg av ”journalism” eller ett ovanligt språk som svenska. Det blir allt svårare att köpa turistvisum på svarta marknaden. Inte heller går det att gömmas sig bakom titlar som ”kulturarbetare” eller ”missionär”.
”Rolf” har sedan länge varit knuten till ”gänget”, vilket är ett sedan länge etablerat nätverk, men han fick sitt svenska medborgarskap indraget på 70 – talet efter att ha fått ett andra medborgarskap och blev sedan ”avregistrerad” och existerar inte i Sverige. Det är nog höjden av nativitet att tro att hans namn skulle finnas hos Statistiska centralbyrån 40 år senare. En falsk nyhet kan man nog säga. Dessutom finns det faktiskt en ”Carina Krohna” som är författare, och Krona är en dansk släkt med stark anknytning till Sverige. Kan det vara så att Jojje Olsson ljuger och sprider falsk information – igen.
Jojje Olssons hotelsebrev var riktat till någon med namnet ”Bert”, men någon med det namnet finns inte som är knuten till redaktionen. En person med det namnet skrev en gång några artiklar för oss om resor och juridik i Kina, men det måste vara närmare tio år sedan nu. Vi har förlorat kontakten, hans mejl fungerar inte längre, och vi har hört att han drabbats av en serie hjärnblödningar, har förlorat synen, och i alla händelser borde han vara omkring 80 år nu, om han fortfarande lever. Mot den bakgrunden måst nog Jojje Olsson vitrioliska personattack och hotelsebrev ses som ytterst vidrig. Är det verkligen vad Expressen och Bonnier familjen står för. Ar det kvalitetsjournalistik.
Det är oklart vilket nummer Jojje Olsson har ringt, men ingen som är knuten till vår redaktion har fått något samtal, och Rolf har varit på långtidsuppdrag för Kina media Downunder sedan mitten på 2016 och hans telefonnummer i Kina är avstängt sedan länge. Jojje Olsson har uppenbarligen fabricerat falska nyheter igen. Numret var ett så kallat ”prepay”, och om det inte används delar man ut det till någon annan efter några månader. Undrar vem som Jojje Olsson har hoppat på och trakasserat. Kanske inte underligt att telefonen stängdes av.
Vi känner ingen advokat i Chongqing.
Det går inte att begära ut handlingar i Kina som i Sverige, det finns ingen offentlighetsprincip. De flesta register är numera stängda för insyn efter att främst utländska journalister grovt missbrukat privilegiet. Företag gick i konkurs efter förtal och falska nyheter, folk förlorade jobbet, tvingades flytta, eller begick självmord efter trakasserier från utländska journalister. Däremot, är man personligen betrodd och har betrodda relationer med myndighetspersoner går det att få fram information, om myndighetspersonen vet att man inte missbrukar den eller använder den olagligt. Några av våra medarbetare har bott i Kina i över 30 år och har sådana relationer, och så kan få del av information som inte är tillgänglig för andra.
Kommentarer på webben är modererade i Kina, precis som i Sverige. Det görs av frivilliga, mest studerande, som får en blygsam ersättning av regering för arbetet. Om kommentarer bryter mot reglerna uppmanas skribenten att rätta och uttrycka sig mer städat, och det sker som regel. Sidor som efter flera påpekande bryter mot lagar och regler kan stängas ner, precis som i Sverige eller med med Facebook, som förra året lär ha stängt ner omkring 2,800 sidor, inklusive en del svenska och inklusive sidor som hyllar terrorism. Inge konstigt med det.
Betalda kommentarer och kommentatorer på webben är vanligt och en välkänd marknadsföringsmetod. Australien lär ha ett 50 – tal betalda kommentatorer till exempel, som skriver positivt om handel och turism. Även Sverige tillämpar metoden flitigt, till exempel på kinesiska QQ. Det sker helt öppet. Även i Sverige finns det ju gott om bloggare som skriver vällovligt om produkter och får betalt av tillverkaren. Det är inget konstigt. Varenda företag, speciellt småföretagare, använder metoden. Även politiker och tjänstemän använder webben för att kommunicera direkt med allmänheten. Man går förbi mediafiltret, vilket är normalt i Kina.
Med ett snabbt liberaliserad media i Kina kommer falska agitatorer som maskerar sig som ”journalister”, ”kulturarbetar” eller ”missionärer” att alltmer utsättas för granskning, helt oberoende av vilket språk man använder sig av. Bryter man mot lagen, får man precis som i Sverige känna av konsekvenserna. Det går inte längre att gömma sig bakom ett språk och en falsk flagg eller en falsk titel.
Att Motkina.se inte vill involvera sig i hatkampanjer och förfalskade nyheter kan vi nog ha förståelse för. Det vill inte vi heller.
Att Kina har skärpt tonen mot falska nyheter och ryktesspridning är helt klart, det har inget med XiJinping att göra, och vi ser liknande aktioner på många andra håll i världen. Agitatorer som falskeligen maskerar sig som ”journalister”, sätter sig över rättsstaten och ofta hotar hela samhällets stabilitet genom att skapa motsättningar konflikter och våld stoppas. Det är bättre än att som tidigare i Kina se miljoner människor lida och dö. Sverige är ett av de värsta exemplen just nu. Kina är harmoniskt och fredligt, Sverige motsatsen.
Vad som förundrar oss mest är att en Bonnier tidning som Expressen har nedlåtit sig att publicera Jojje Olsson hatiska artikel. Det tycks mer vara en personlig revansch och attack för att ha blivit granskad, avslöjad och exponerad. Bonnier familjen har ju som bekant judiska rötter, förföljelserna av det judiska folket är knappast okända, och Peter Volodarski´s familj flydde ju en gång till Sverige för att undkomma förföljelser. Det känns därför dubbelt tragiskt att just denna media familj nu upplåter plats för samma slags förföljelser dom en gång själva utsattes för, och med samma metoder, förtal, falska nyheter, personliga angrepp, trakasserier och hat. Det gäller inte bara Jojje Olsson artikel, det gäller generellt en systematisk förföljelse mot Kina och det kinesiska folket.
Svenska media och därmed journalisterna har som bekant stora problem, tidningsdöden. Lögner, förfalskade nyheter, och desinformation hjälper knappast. Hur skulle det vara med lite riktig gammaldags ”journalism”. Gör av med agitatorerna som gömmer sig bakom vad som en gång var en mycket respekterat yrke.
Vi återkommer.
Redaktionen
Kinarummet.
Kinarummet 