Lag, Rätt och riktning i Kina, Kinas rätts system.

 

Inledning

De som läser den här artikeln måste hålla I minnet att Kina är mycket stort, nära en fjärdedel av jorden befolkning, och i realiteten inte är ett enda land i svensk mening, utan ett flertal länder i en union, med en mängd kulturer, språk och även rättsuppfattningar som nästan alltid är bundna till ett geografiskt territorium.

Varje region eller delstat har tre nivåer av domstolar, och Peking har dessutom en högsta domstol, som även tar upp fall från Hong Kong och Macao, vilka fortfarande tillämpar en variation på brittisk och portugisiskt rätts system.

De utländska personer som använder sig av titeln ”Advokat” i Kina är inte advokater i kinesisk mening, utan vad man bäst kan kalla ”folkjurister”, och vem som helst kan utföra ett sådant jobb i Kina. Vidare är utländska titlar skrivna på västerländska inte reglerade. Man får kalla sig för vad man vill.

Det finns nationella lagar, regionala, och lokala, och även traditionella ”hävdvunna” lagar, folklagar som ofta inte ens är nedskrivna. Ofta finner man att sådana traditionella lagar sätts över nationella lagar, minoriteter har dessutom nu rätt att stifta egna lagar och driva egna rättssystem i viss utsträckning. Dessutom skiljer sig tolkningen av nationella lagar ofta mellan olika områden och folkgrupper.

De svenskar som ger sig ut för att vara ”Kina experter” och försöker undervisa i hur man arbetar i ”Kina” kan som oftast avfärdas som rena skojare. Även om dom varit länge i Kina har dom som regel levt och verkat helt isolerade från det verkliga kinesiska samhället, jag liknar dom oftast som fiskar i en skål, isolerade, som betraktar en förvrängd omvärld genom skålens glas. Många har inte ens ett visum för att arbeta i Kina, utan pendlar in och ut på affärsvisum.

Advokater har en annan ställning i Kina än i Sverige. Dom är mer av lag administratörer, har en mer underordnad ställning, och kommer en bit ner på förtroende skalan bland yrkesgrupperna. På toppen ligger ingenjörerna, och affärer och affärsförhandlingar sköts nästan alltid av personer med ingenjörsutbildning och förhandlingskunskap. När man är färdig kallar man in en Advokat och ber dom kolla av vad man åstadkommit. För ett utländskt företag att skicka in en Advokat att förhandla kan uppfattas som ett misstroende deklaration, lite som ett ”draget vapen”, en förberedelse till tvist,  och begränsat intresse. Förhandlingsteknik och affärskultur skiljer mycket dramatiskt mellan olika delar av Kina, skickar man alltså en Advokat from Hong Kong eller Shanghai att förhandla i västra Kina, då har man trasslat till det från början.

Historien.

I det gamla feodala Kina fanns i realiteten inget nationellt rättssystem som vi känner det. Rätt baserades mycket på ideologi och filosofi. Kejsaren och feodala eller krigsherrar härskade, och ibland ganska godtyckligt satte reglerna. Folk kunde bli fängslade eller till och med avrättade för det minsta. Resande tjuvar som påträffades att stjäla i byarna på bar gärning lynchades ofta på stället. Olika kulturer och geografiska områden kunde ha olika rättssystem och rättsuppfattning, om det fanns något rättssystem överhuvud taget, och lagar.

Bestraffning i det gamla Kina

Rättvisa gick mycket ut på att skämma ut (name and shame), ta hämnd på, skrämma och hota eventuella eller verkliga brottslingar till efterlevnad.  Sverige och västernlandet följer fortfarande sådana linjer, och dessutom finns en tendens att staten skall tjäna pengar på överträdelser, skattebrott, straffavgifter eller fortkörning till exempel, medan Kina arbetar på att utveckla nya metoder, mer fokuserade på eventuella offer, och att upplysa, omskola, rehabilitera och återanpassa.  Vi vet att strängare straff sällan minskar brottslighet, men vad är alternativet.

Bestraffad

Sverige har mer satsat på hårdare övervakning och kontroll.

Kanske Kina, såsom så många gånger tidigare i historien kommer att ha lösningen.

När det feodala system officiellt avskaffades 1911 i och med kejsarens abdikation började man experimentera med importerade rättssystem, från början från Tyskland. När Folkrepubliken utropades 1949 importerade man delvis det ryska systemet. Det blev inte förrän 2001 man på allvar började utveckla

ett rättssystem som vi känner det. Pådrivande var Kinas inträde i WTO, World Trade Organisation.

Kinas rättssystem.

Kinas rättssystem är alltså mycket ungt och kan nog med viss rätta beskrivas omoget och under utveckling. England fick sin första nationella trafik lagstiftning i mitten på1800 talet, Kina sin i början på 2000 talet. För bara några år sedan var det helt lagligt att köra mot rött ljus i till exempel Chongqing, sedan ändrade man, och olyckorna ökade dramatiskt. En del förare körde efter de gamla reglerna, andra efter de nya. Det illustrerar ganska väl Kinas nuvarande dilemma.

Kinas lag system är komplicerat. Det finns nationella lagar, regionala, lokala, och dessutom har vi traditionella hävdvunna lagar. Dom är lite som den gamla svenska allemansrätten, innan den skrivs in i lagboken, dom lagarna finns inte alltid i skrift, men alla vet lokalt vad man har att rätta sig efter. Ibland tillämpas de traditionella lagarna lokalt före andra lagar, inklusive dom nationella.

Minoritetsfolk har rätt att driva egna rättssystem och ha egna lagar i viss utsträckning. Tolkningen av nationella och regionala lagar skiljer sig beroende på platsen geografiskt. En licensierad advokat kan lagligen utöva sitt yrke var som helst i Kina, men i praktiken går det alltså inte att anlita en Beijing advokat för ett ärende i Chongqing, även språket är olika. Man bör engagera en lokal jurist eller advokat, någon som är etablerad i det lokala samhället och har rätt och goda relationer och känner den lokala rättsuppfattningen.

Domstolarna.

Domarna i Kina är ofta inte karriär jurister, utan mer ofta betrodda personer med till exempel en militär eller offentlig karriär bakom sig, sedan får dom en påbyggnads utbildning i juridik. På så sätt försöker man försäkra sig om att rättsväsendet inte utvecklas till något skrå monopol som har skett i väst länder. Domstolar och rättsväsende skall finnas och vara tillgängligt för alla och tjäna allmänheten. Allmänheten skall kunna ha direkt tillgång till domstolarna utan mellanhänder.

Rättegången mot gangstersyndikaten i Chongqing

Lagarna skrivs så att dom blir lättlästa och kan förstås av gemene man, inte med ett språk som bara jurister förstår. Avsikten med en lag är ofta viktigare än bokstaven, det har delvis med Kinas skriftspråk att göra, skriftspråket i Kina ger naturligt utrymme för tolkningar, tolkningar vilka beror på lokala språk och kulturer. Skrivtecknen ger en association till något, inte en exakt beskrivning. Skrivsystemet är helt uttals och språk oberoende. Det går mycket bra att läsa kinesiska på svenska, utan någon kunskap i talad kinesiska,om man vet hur det är sammansatt.

Polisen i Kina har mycket vidare uppgifter än i Sverige, och en del arbeta innefattar vad vi skulle reservera för domstolarna, och institutioner som socialvård och nämnder som barn och ungdomsvård. Polisens uppgift är att tjäna samhället, de anses att dom skall vara obundna både mot ämbetsmän, politiker, och tjänstemän, inte implementera vad politiker och tjänstemän har beslutat, vilket ofta tycks vara fallet i Sverige.

Polisstation, inga dörrar, ingen receptionist, inga hinder, direkt tillgång för allmänheten. Stationen är fullt utrustad med datorer, pappersarbetet eliminerat.

Polisen i arbete. Polisen I Kina arbetar som regel obeväpnad

Polisbil och motorcykel

Man kan bli advokat på tre sätt i Kina, genom minst fem års studier vid ett universitet, genom att sitta av och passera alla tentor, eller genom koncession, ”grant”. Sex advokater kan bilda en advokatbyrå. All undervisning sker på kinesiska. Vem som helst kan uppträda som företrädare i domstol, det är inte nödvändigt att anlita en licensierad advokat.

De västerlänningar som utger sig för att vara advokater i Kina, arbetar alltså som, vad man kan kalla, folkjurister. Ofta är dom advokater i något annat land, ofta USA, men det ger inget som helst laglig ställning i Kina. En del är rena bluffmakare som endast har de mest rudimentära kunskaper om kinesiskt rätt och samhälle, och mer skall betraktas som administratörer och handläggare till höga kostnader för kunden.

Rättsväsendet är inte helt oberoende av politiken, ibland begär domstolarna instruktioner eller rådgivning från politikerna och även ämbetsmän om hur man skall behandla ett fall. Domstolen har dock alltid sista ordet. Kina lagar täcker helt enkelt inte all situationer, vilket till exempel svensk lag gör i mycket hög grad. Kinas system är mycket ungt och i realiteten inte färdigt ännu, medan lag traditionen i ett land som Sverige har en lång historia.

Kom även ihåg att Kina inte har en likformig kultur och rättsuppfattning i alla avseenden. Det finns kanske 1,500 språk, ett trettiotal skrivsystem, sju större språkgrupper, och tre huvudspråk, som är så olika att dom inte kan naturligt kommunicera. Språken är inte dialekter av samma språk. Det är inte helt korrekt att Kina har ett nationellt språk, vad vi kallar ”mandarin”, Putonghua eller ”allemansspråket”. Kanske bara 10% av Kinas befolkning kan använda det i någon större utsträckning, men 10% är väldigt många personer i Kina.

Det är heller inte riktigt att säga att Kina har ett gemensamt skrivsystem. Korrekt är att säga att man har tre gemensamma teckensystem, ny kinesiska, gammal kinesiska, och västerländskt. Var varnad, tecknen används inte alltid på samma sätt i olika delar av Kina, om en Shanghai advokat skriver ett kontrakt, så kan det få en annan mening i Chongqing eftersom tecknen ibland används annorlunda. Man måste alltså skriva om kontraktet efter lokal standard.

Rättsuppfattning och tankar.

Svensk och västerländsk rätt utvecklades i hög grad från primitiva rättsuppfattningar om hämnd och vedergällning. Öga för öga, tand för tand. Lag är baserad på fruktan, att hota och skrämma folk till efterlevnad. Rötterna till Kinas rättssystem ligger ofta mycket närmare i tiden, som inbördeskriget eller kulturrevolutionen. I stället för att straffa och avskräcka arbetar man mer efter linjer att återanpassa, rehabilitera, och omskola, med en stor fokus på eventuella offer, eller att medla och förhandla. Traditionell, ofta inte ens dokumenterad eller nedskriven, lag spelar fortfarande mycket stor roll, speciellt utanför de stora kuststäderna. Yrkesförbrytare har man dock inget överseende med, eller brott som mord, droger eller uppvigling.

Medan ett västerländskt rättssystem som oftast är baserat på att konfrontera och misskreditera en opponent, siktar det kinesiska mer in sig på att hitta lösningar och samverkan. En brottsling som erkänner, visar genuin ånger, och aktivt arbetar på att ställa saker tillrätta, kan genom ett slags ”plea bargaining” förhandla fram sitt eget ”straff”, och offren är här direkt involverade. Som oftast innebär det erkännande, ursäkt, och ekonomisk kompensation. Rätten arbetar på att få parterna att komma överens själva. Det gäller även tvister.

Affärstvister löses nästan alltid med förhandlingar och samverkan, mer sällan genom domstolar. Det är nästan unikt att advokater är involverade här, det sköts av affärsmän som nästan undantagslöst är ingenjörer och förhandlingserfarna. Det finns ett mycket stort och djupt rotat förtroende för ingenjörsyrket i Kina, ett förtroende som inte finns på långt när om det gäller jurister. Ett exempel är när ett Kinesiskt företag kopierade Scanias lastbilar. I väst hade Scania säker först hotat företaget med juridiska åtgärder, sedan initierat en process, och begärt skadestånd. Scania leds dock av en mycket erfaren och Kina kompetent person.

Man kontaktade istället det kinesiska företaget, förklarade att man inte var glada över kopieringen, och erbjöd kineserna att gratis använda Scanias designers för att få fram en egen design, tillräckligt olika Scanias egen, men ändå med rätt stil och estetiskt värde. Kineserna nappade, och det hela blev betydligt billigare för Scania än en process, dessutom skapade man en vänlig atmosfär, något som är fundamentalt i den kinesiska affärsvärlden för framgång.

Svenska företag uppmanas mycket starkt att engagera kompetenta och erfarna Kina svenskar som kan marknaderna. Ålder värderas mycket högt, man tar inte alltid ”yuppies” under 60 på allvar, personen bör vara ingenjör, det är ett mycket starkt krav och det yrket är ett mycket starkt kort, och ha många års erfarenhet att bo och arbeta inom det kinesiska system är nödvändigt. Att bara ha vistats i Kina länge har inget värde i sig själv, och värt är att komma ihåg att Hong Kong inte är ”Kina” i det här sammanhanget.

Jag känner till en svenska VD som var stationerad mycket länge här ute, han levde helt isolerad från samhället, folk skrattade åt honom bakom hans rygg och jämförde honom med en del kejsare som levde helt avskilda utan kontakt sitt folk. Han styrde företaget lika mycket som en galjonsfigur styr ett skepp, levde flott, gott och dyrt på arbetsgivarens bekostnad, och skickade förfalskade rapporter hem, tills en nyanställd blåste i visslan över bedrägeriet, och han plockades bort. Killen visade sig vara totalt värdelös.

Historien.

Kinas rättssystem av idag är förfarande under stark uppbyggnad och mycket ungt. Man började 1949, men 1957 började politik och ideologi att ta över när Mao ville rensa ut, som han tyckte, ”högerelement”. 1959 avskaffades hela rättssystemet, och åter etablerades inte förrän 1979, efter två års arbete och Maos död 1976, och när Deng började processen att öppna upp Kina mot omvärlden. Under 20 år fanns det varken något justitiedepartement , inga domstolar, domare eller advokater.

En domstol utomhus i det forna Kina

Omkring 1980 accelererade man utvecklingen, men riktig fart blev det inte förrän 2001, med Kinas inträde i WTO. Man var tvungen att anpassa sig till WTO reglerna. Som vi kan förstå pågår det fortfarande, och det är lätt att förstå att det inte precis är någon lätt uppgift.

Domstolarna

Fundamentalt arbetar domstolarna helt öppet, vem som helst har tillträde. Det finns tre undantag.

1. Statshemligheter, inte bara militära, ekonomiska eller strategiska utan även affärs eller politiska affärer tar man hänsyn till, begreppet ”statshemligheter” kan vara mycket vidsträckt, och det har ingen fast eller klar definition.

2. Personers privatliv. Den är mycket starkt omgärdad i Kina, mycket starkare än i Sverige, det finns en rad mycket stränga lagar som garanterar privatlivet och en persons integritet i Kina, inklusive rätten att vara anonym på webben. Olaga informations insamling kan ses som ett allvarligt brott, och alla som är bosatta i Kina är skyddade, inklusive svenskar bosatta i Kina. Lagen gäller även svenska företag i Sverige när det gäller Kina, och svenska myndigheter, och ansvaret är personligt.

3. Brottslighet som involverar minderåriga.

Dessutom kan man i vissa fall inkludera skilsmässoförhandlingar eller om affärs eller yrkeshemligheter är involverade.

Domstolen har även skyldighet att se till att personer med speciella krav, som handikappade, blinda eller döva, tas om hand.

En åtalad har laglig rätt till kompetent försvar, och domstolen har skyldighet att se till att det efterlevs. Det kan vara en advokat, jurist, anhörig, eller någon från en organisation som en fackförening. Undantagna är dom som avtjänar straff eller sitter anhållna, eller är mentalt oförmögna att agera.

Rätten till försvarare är från den dag som ärendet tas upp av domstolen. Den som förhörs av polisen eller blir frihetsberövad har alltså ingen rätt till en representant. På så sätt undviker man att en anklagad fabricerar något i samråd med sin försvarare, vilket inte är ovanligt i Kina.

Det är inte naturligt att polisen automatisk utreder om en anmälan görs. Copyright är ett exempel. Man ser det som mer av vad vi skulle kalla ett tvistemål, och det anses inte att polisens resurser och skattemedel skall användas för att öka företagsvinsterna, speciellt inte för utländska bolag. Kinas copyright lagstiftning är kanske den mest moderna i världen, även om man inte lyckat implementera den fullt ut ännu, och man dansar inte efter USAs pipa. Om ett företag som anser sig skadelidande själva gör en egen utredning, och presenterar rimliga bevis till polisen, då agerar dom. Omkring 50% av copyright mål som går till domstol vinns nu av utländska företag.

Domstolar arbetar i fyra nivåer, alla har rätt till minst en överklagan inom viss tid, men i de flesta fall blir andra instansen den slutgiltiga.

Domstolssystemet i Kina

Lagen föreskriver att i alla fall som inte är av enkel natur, skall minst tre domare vara närvarande, och folk representanter, vad vi kallar nämndemän. Man använder normalt inte något jury system.

Speciella regler gäller i fall av dödsdomar. Alla sådan fall måste prövas av högsta domstolen, även om domen har fällts i en lägre rätt. Dödsdom kan följa på brott som mord, grovt rån, terrorist angrepp, eller allvarliga brott mot allmänhetens säkerhet eller hälsa. Ofta omvandlas dödsstraff till fängelse. I år (2011) avrättades dock en fransman för narkotikasmuggling.

Det finns även ett system där en högre domstol eller domstolspresident kan beordra en revision av ett domslut, och domslutet kan riva upp.

En magistratsdomstol i det forna Kina

Det finns även utrymme för visst samarbete med utländska rätts system. I ett fall i år hade en kinesisk medborgare råkat i gräl med en taxichaufför i Nya Zeeland. Taxichauffören dödades, men kinesen flydde till Kina. Han arresterades i Kina efter ett informationsutbyte med Nya Zeelands polis, som gjorde brottsutredningen, översatte materialet till Kinesiska, och överlämnade det till kinesiska myndigheter. Personen mordåtalades i Kina och ställdes inför rätta. Nya Zeeland, som inte har dödsstraff, ställde villkoret för samarbete att personen inte skulle få ett dödsstraff, vilket Kina accepterade. Nya Zeeland skickade två observatörer till rättegången, men hade i övrigt ingen vidare involvering.

Kinas domstolssystem arbetar i fyra nivåer.

Den första och lägsta instansen är den lokala Folkdomstolen, också kallad den Allmänna Domstolen. Där finns en President, Vice president och domare.

Sedan kommer Mellandomstolen. Den handhar mer viktiga och komplicerade fall, och det är hit man överklagar domslut i Folkdomstolen, som även kan överföra mer komplicerade fall själva. Det går att vända sig direkt till Mellandomstolen i vissa fall, utan att först gå till Folkdomstolen.

Därefter kommer den Högre Folkdomstolen. Den lyder under regions eller provins regeringen i olika regioner, och är högsta regionala instansen. Presidenten utses av provins regeringen. Den handhar vissa fall av mer komplicerad natur, fall som har transfererats från en lägre domstol, eller överklaganden.

Högsta domstolen är landets högsta juridiska instans. Hit kan man även överklaga fall från domstolar i Hong Kong eller Macau. Domstolar i Hong Kong arbetar fortfarande efter brittiskt typ av system och lag, medan Macau traditionell har sina rötter i Portugisiskt rättssystem.

Det finns även en del specialdomstolar, som handhar militära, marina, eller fall som gäller järnvägar till exempel.

Sedan finns även lokala rättssystem som drivs under traditionella former lokalt av minoritetsfolk. Dom har officiell ställning, och kan i viss utsträckning även stifta egna lagar.

Det här kan tyckas komplicerat, och det är det, och det är helt omöjligt att gå in på alla detaljer. Mycket bestäms genom konstanta förhandlingar på olika nivåer på typiskt kinesiskt sätt och tradition. Det finns inte alltid klart fasta regler och processer för allt som i Sverige. En sådan flexibilitet är nödvändigt i ett land som Kina med deras mångfald av språk, kulturer och rättsuppfattningar.

Kom även ihåg att Kina är mycket stort, nära en kvart av jordens hela befolkning.

Grunden i förhandlingarna består mycket i att finna lösningar, inte bara att skipa rättvisa. Parterna i ett tvistemål kommer ofta under press av domarna att själva diskutera fram en lösning, både inom och utanför rättssalen. När dom är nära nog en lösning, fastställer rätten överenskommelsen. Domarna kan även kalla in en part åt gången för privata samtal, vilket inte går i Sverige, så att dom fritt kan uttrycka sig utan att ha pressen att motparten är närvarande. I andra fall kan domaren gå som en skyttel mellan parterna och medla fram ett ”domslut”.

I ett område, ett minoritetsfolk, uppe i syd västra bergsområdena finns det till exempel en lag som förbjuder rättsskipning och tvistemål under sommaren. Alla krafter skall då gå till jordbruket och mat produktion. Klimatet är strängt och naturen karg. När vintern kommer kan man ta itu med problemen. Det kan betyda att man ställer meningsskiljaktiga på var sin sida av ett vattendrag när det är vinter, och där kan dom stå och ”förhandla” till dom kommer överens, alltså rå-skälla på varandra på full volym. Om någon skulle komma på iden att simma över för att bättre göra upp med motparten, så blir han tillräckligt avsvalnad i det nollgradiga vattnet för att vara mer medgörlig. Temperaturen kan lätt gå ner till minus tjugo i området.

Domstolarna i de stora kuststäderna har mer och mer anammat typ västerländska system och processer, medan i det övriga landet finns det mycket mer kvar av det gamla.

Korruption är ett problem, men mycket mindre än vad västerlänningar tror. Kinas regering tar också krafttag för att rensa ut och stabilisera systemet. Korrumperade domare och tjänstemän kan inte känna sig säkra längre.

Kina är fast besluten att anpassa sitt rättssystem till resten av världen, och på samma gång ta hänsyn till och bibehålla tradition och visa respekt till lokala folk och deras traditioner, och man gör mycket stora framsteg, men traditioner viker inte alltid så lätt

Det finns även olika falanger inom rättssystemet och man tvistar i vilken riktning utvecklingen skall drivas. En mycket högröstad grupp av advokater vill anamma det amerikanska systemet, vilket skulle betyda att advokaterna får rollen av en ”grindvakt”, och kan ta hutlöst betalt för tillgång till rättssystemet, vilket har hänt i länder som USA eller Australien. Kinesiska regeringen kommer förmodligen inte att tillåta det, man har en grundprincip att ingen grupp skall kunna etablera sig som en maktfaktor och ”gatekeeper” i samhället.

Det är samma anledning till att journalisterna har hållits under kontroll, för att förhindra att dom blir den maktfaktor dom blivit i till exempel Sverige, och kan styra informations flödet för egen vinning.

Rent praktiskt, betrakta Kina som en grupp av olika länder under en gemensam flagga inom gemensamma gränser, inte som ett enda land i svensk mening. Skillnaderna hur man framgångsrikt arbetar inom rättsapparaten kan vara ganska dramatiska. Ofta behövs varken advokater eller domstolar alls på samma sätt som i ett land som Sverige, ”förhandlingar” och ”relationer”, inte “kontakter”, är två mycket grundläggande termer och företeelser i det Kinesiska samhället.  Konfrontation tycker man illa om och undviker, speciellt långvarig konfrontation. Man söker lösningar, även om det kan innebära tillfälliga ganska hetsiga meningsutbyten.

De som kan förstå och arbeta med kinesiska ”förhandlingar” och ”relationer” klarar sig mycket bra i Kina, med det tar tid att utveckla färdigheterna, många år. Ålder spelar även det mycket stor roll, ålder respekteras mycket högt i Kina. En 70-åring kan uträtta betydligt mer på mycket kortare tid än en 40–åring med betydligt bättre kvalifikationer.

When in Rome…….